Vem är jag .. ?

Vem är Alexandra larsson ? 

jaa vem är jag.. Jag kommer ha haters jag kommer ha sånna som förstår 

sånna som älskar.. det beror på hur ni tar det här åt er.. 

Vissa kommer tycka att jag försöker få uppmärksamhet.. MEN nej, jag vill 

bara ha ett vanligt liv utan extra uppmärksamhet. jag vill precis som alla andra 

att man inte ska döma innan ni vet något om min livs historia. 

vad som har skapat/gjort mig till den jag är... 

Så vem är alexandra.. Jag kan inte svara på det

Men jag kan svara på Vad är det som har gjort Alexandra till den hon är i dag.. 

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Hej, jag heter Alexandra. Alexandra laila helene Larsson

Jag är 14 år, jag fyller 15 i september. 

Min familj består av mina underbara bröder som jag bråkar med då och då med jag älskar 

dem endå. Emil och Erik, mina två stordebröder. Och vi får ju inte glömma min härliga pappa Stefan :)

Jag bor i ett hus/villa i härliga värmland :) 

Jag har en bunt härliga vänner ! 

Jag har två katter och en hund, jag har aldrig och kommer aldrig leva utan djur. 

Och nej jag bor inte med min mamma, jag har ingen kontakt med henne. Jag vill inte ens kalla henne 

för det namnet ''MAMMA'' mamma är något en kvinnlig förebild gör sig förkänt av, mamma ? 
I den här texten kommer jag kalla henne ''H'' 

När jag runt 7-9 års åldern jobbade pappa varannan vecka utomlans, tex i Paris, London ja ni förstår.

Och vi gjorde alltid något kul den veckan pappa var hemma, och på den tiden hade jag fortfarande ''H'' som 

''mamma'' och hon var snäll och kärleksfull (när min pappa var hemma) 

När pappa var borta en vecka så var det inte så kul att vara liten längre. 

Det var jobbigt de veckor inte pappa var hemma, för man kunde inte göra ett snedsteg utan att helvetet skulle 

släppas lös. Jag saknade pappa. Det var lix inte så mycket i början, men efter ''H''s magsäcksoperation 

för att bli smalare blev det bara värre. innan var det bara lite utskällningar och kanske en käftsmäll. 

Men sen blev det värre, det var utskällningar käftsmällar slänga omkull slag ja ni förstår ''rent jävla helvete'' 

Det var efter ca 1 år hon gjorde det framför pappa, det är det starkaste minnet jag har. 

Det var efter ridskolan då vi kom hem, ''H'' och pappa hade små bråkat i bilen om vad det skulle

bli för mat. ''H'' ville ha fiskbullar eftersom hon skulle inte onyttigt efter operationen.

När vi kom hem hade vi inga fiskbullar hemma, så det fick bli hamburgare och det var inte ''H'' 

glad över. Jag satt i trappen och lyssnade, jag skulle igenkligen städa mitt rum, men det hade tagit extra tid att

hänga in ridkläderna idag. Jag såg hur ''H'' gick ut i fullfart i hallen och var där en stund, pappa titade ut ur köket och frågade: Har du städar rummet redan ? Jag svarade: Nej, jag ska göra det nu ! När jag reste mig och skulle gå upp

kände jag hur någon grabbade om min arm och slet mig ner för trappan, Jag landade på fötterna på golvet vid slutet av trappan, men det kändes som om någon sköt mig, det ilade upp längsmed låret upp en bit på ryggen. Jag kände hur 

migg hjärta bara bultade, hur smärtan bara stack i mig, det sved,bultade,ilade gjorde såå ont, jag minns att pappa kom ut och skrek, inte åt mig utan åt ''H'' jag lyssnade inte, jag bara grät och grät. Sen kände jag hur de två varmaste armarna bara kramde om mig, jag vände mig om och bara ville försvinna in i pappas tröjja. Han satt där och höll om mig en bra stund, det var könt det gjorde så ja nästan glömde smärtan. Han frågade mig lite saker sen försvan han in i köket. Han stängde av plattan och sen gick han och sa till ''H'' att hon skulle packa sina saker hon hade tills på lördag att vara ute ur huset. Det var inte bara mig hon hade misshandlat groft utan även min älsta bror emil. Hon hade slagit honom under ögat så att han fick en blåtira, knuffat omkull honom på en stol så han slagit i huvudet.. Hon hade även huggit kött gaffel i min pappas arm på julafton för att hon inte ville ha julskinka men pappa gjorde det endå för att vi ville ha det. Hon höll på så här, Vi berättade för polis och social. Jag trodde att allt skulle ta slut, men nej .. 

i 2 års tid fick jag och mina bröder gå på förhör, till socialen polisen och tvingas att träffa ''H'

hon hade även kommit till våran skola och försökt tagigt med oss. Inte fick vara med vänner lika mycket som alla andra fick utan jag var tvungen att gå på möten hela tiden efter skolan. 

Men efter att ''H'' fått besöksförbud och allt fick sitt slut trodde vi att det skulle bli bra ! 

Men nej.. vi var inte ens nära .. Eftersom jag bor i en lite by så spreds allt ganska så fort, personer tog sidor

MIN EGNA FASTER, sa att hon gjort rätt, att man ska uppfostra barn rätt. Mina klasskamraters mammor tryckte ner min pappa genom att ge kommentarer när han gick förbi, en av mina klasskompisar sa till mig i 6:an att jag ljög, hennes mamma hade sagt det, inget av det jag säger eller sagt var sant.. ''H'' hade aldrig gjort något mot oss. 

Man tror ju att nu när jag skulle vara 14 snart 15 och det skulle ha gått 6 år att det skulle ha tagigt sitt slut.. 

då tror man fel, bar för en månad sen kom en tant fram till oss och sagt

Får ''H'' träffa barnet någonting eller har hon supit ihjäl sig än ? 

Min fösta riktiga sminklektion fick jag av min underbara faster Margareta ''Maggan'' 

Jag kommer ihåg, vi satt en sommar och målade tånaglarna och satte på oss ögonskugga och massor av glitterpuder

Det är så underbart, även att ha allcaimers och tappa minnet lite i taget dag för dag.. minns hon fortfarande den dagen när vi satt där på filten och lekte tjejiga ! 

Jag har fått lärt mig helt själv hur jag ska sminka mig. Men jag har fått mycket kritik genom åren.. men jag 

är nöjd.. 

Men gud, du kan ju inte göra så ? 
Du måste ju ta marcara på underfransarna ?
Hur tänker du ? 
Du kan ju inte ha den tröjjan.. vi går i mellanstadiet inte på dagis ? 

Jag fick min mens, bröst, höfter stora lår tidigt .. och då när nästan alla fortfarande inte hade kurvor så 

var jag ''fet'' Jag hade ett dåligt självförtroende värligt länge.. men i 7:an Brydde jag mig inte länge.. 

Jag brydde mig inte vad NÅGON tyckte och tänkte om mig. Jag var jag 

Jag hade långt hår.. ända ner till rumpan. Jag klippte av det. allt snaggade sidorna hade bara lugg kvar.

mina lärare kom fram och sa hej, du måste vara den nya eleven :) det var modigt att klippa mig.. 

Det är inte det ända modiga jag har gjort

Jag har vikigt mig flertal gånger, och sagt att jag orkar inte mer 

Men här är jag.. härär jag efter flera års helvete och är starkare än vad jag någonsin har varit. 

Så jag säger bara att, det finns ett sätt för alla att komma igenom det ! 

Jaaa. det här är ju bara en liten skvätt av vad det är som har gjort mig till den jag är ! 

Så Ja ! 
Vem är Alexandra .. Jag kan inte svara på det än .. 

men just nu är Alexandra starkare än vad jag någosin varit. 

peac out bitches ! 

puspuss